Förbjuden volym på förbjuden musik, rastlösa katter och frihet. Jag blir lite bedrövad, hon river ner alla mina skivor, hon tycker inte om musiken. Hon har alldeles för stora öron och hon har hört alldeles för mycket. Jag kan tyvärr inte känna medlidande. Guardie carcerarie har gått för en stund, Jag är inlåst och glad. Jag är fri att göra vad jag vill här inne. Tro mig jag kan klättra på väggarna. Det blir väl inte mycket bättre än såhär och jag tänker nog inte publicera det här inlägget. Jag behöver cigaretter. Kom och dansa med mig, jag känner mig lite ensam. Helvetes-jävla-hor-snö-jag-ska-fly-land-och-rike-en-vacker-dag

Jag har köpt världens finaste bok. Det är Leonardo Da Vincis anteckningar och skisser och jag blir helt varm bara jag tänker på den. Jag kan inte fatta att den är min. Det är nog världens inaste bok och jag är så glad. Det var efter att jag åkt långfärdsskridskor jag pallrade mig ner på den lilla bok affären. Jag hittade en bok med en massa konstverk föreställande satan från olika tidsåldrar. Den ville jag verkligen ha. Jag blev helt manisk inne i butiken, men så går jag förbi den här boken! "Leonardo Da Vincis Anteckningar" står det med stor ståtlig guldtext. Den skriker efter mig, jag släpper alla böcker jag samlat på mig i min förtjusning och börjar skaka. Hur kan det vara möjligt. Jag lånade till mig pengar så jag kunde köpa den och nu är jag så lycklig! Älskade, älskade Leonardo Da Vinci!

Jag åkte en hel mil med skridskorna idag. Det var väldigt impulsivt av mig. Jag fick ett sms påväg intill skolan att det inte skulle bli någon lektion idag. Jag hade tänkt skita i friluftsdagen. Men så träffar jag ett välbekant ansikte som har friluftsdagen den senare tiden. Så varför inte? Ut på isen!Fan vad det gick, jag borde tävla i VM i långfärsskridskor. Jag är skillad som bara den. Solen sken och jag kände mig som en riktigt hurt-bulle. Jag vill åka konståkningsskridskor och göra piruetter! För det kan jag, minsann! Nani-na-na-na-gladis-jag!

Just nu sitter jag och lyssnar på Sergei Rachmaninoff - Concerto No. 2 Piano in C minor. Det är helt fantastiskt. Jag blir dov i kroppen och min syn romantiseras. Jag mår illa, jag mår inte bra, inte idag. Detta mästerverk i form av toner dövar smärtan för en tid. Det är värt varje sekund. Jag försöker hitta ett konstverk föreställande Venus våldtagen av en faun. Jag har sett denna bild en gång och jag blev förtrollad.
Jag saknar bilden rätt ofta. Jag har en känsla av att jag inte får utlopp för min kreativitet. Så många visioner, så mycket drömmar. Allt skulle dokumenteras egentligen, men det är väl inte menat idag. Det kommer en tid vi alla ska stråla.

Idag har jag varit på biblioteket i flera timmar.
Biblioteket är min absoluta favoritplats, där känner jag mig tillfredställd. Väl hemma fortsatte jag mitt läsande och mitt stora intag av kunskap. Jag vill ha en vän att utbyta kunskap med.
(Tro inte att jag inte uppskattar dig min prinsessa, jag älskar dig mer än livet själv. Du vet bara att det är lite ensamt ibland. Och jag längtar något oerhört till dagen vi sammanförs fysiskt igen. Snart är tiden kommen, ännu en gång) Jag dansade i mitt vardagsrum ikväll. En gnutta frihet bakom stängda dörrar där ingen kan se.

En dag förstår ni!
Då ska jag slå sönder och bränna allt jag äger. Jag ska riva ner alla bilder, bränna alla kort och bränna alla skivor. Jag ska klippa sönder alla kläder, slänga alla skor och sparka sönder hela skiten. Jag ska kasta alla glas och tallrikar i väggen, skära sönder möblerna. Jag ska hugga av alla stol/soff/fåtölj/bords ben med en yxa. Sen ska jag flytta ut i skogen med en kattjävel.

Tänk vad roligt det hade varit om det körde förbi en bil med en som åkte bakom på snowboard och höll i sig.. hehe eh, mitt i natten när jag står ute och röker. Under fullmånen, då hade jag trott att det var en häxa också hade jag sjunkit -
MUST BE THE SEEEEAAASON OF THE WITCH!

Låt oss fara på pilgrimsfärd.
Vi kan smycka våra ansikten med fjädrar och färger. Vi flyger till solen, balanserar mellan himlen och jorden, hoppar upp i kungariket i fjärran land. Blir vi någonsin redo? Rid med mig, rid på vågorna. Bygg något evigt och glöm tillfälligheten. Vi jagar friheten och stjärnorna inatt, stoppar tiden. Vi kan bara vara. Vara barn och känna helheten vi kände innan första mötet med egot, första krisen, det första overkliga, första synden. Vi river murarna och fångar friheten. Jag är dig tillgiven.

Shining like a star from an oldtime movie.

En dag på stan kom det fram en dam. Hon tittade på mig granskande och utbrast - "Oh så fager du är min flicka! Du ser ut som en engelsk ros! Ja, en engelsk ros! The rose of England! Vacker som en filmstjärna ur en gammal film" Jag blev lite shockad för hon dök bara upp invid bordet där jag satt och drack varm choklad. Men det var mycket smickrande, måste jag säga. Jag tänker också gå fram till okända människor och säga att de är vackra. Det är fint att göra så.

NANI-PARTY

Kära dagbok! Idag har det spelats Howlin Wolfs Spoonful för hela slanten, mina fingrar är utslitna för dagen. Om några dagar bär det visst av från snön och Stockholms bara gator väntar. Kärleken och passionen kommer utbrista i en stor explosion. Det är Mando som gör det, det är ju alltid så. De gångna nätternas drömmar har minsann varit fullt av de mest fantasirika händelser. Blodiga slagsmål med tigrar, fagra prinsessor, drömstäder, drömplatser, kassavagnar och musikaliska orgier av toner. Tiden var inget att räkna med, tanken gick inte åt den. Varken väntan eller längtan att allt skulle vara över. Ett förevigt befinnande i mitt huvuds verkstad. Långt bakom låsta dörrar befann jag mig. Ingen vet vad jag där gjorde. Jag har bara en aning, ett påhittat påstående. Ni vet, bara något och någon att skylla på.
Ett mästerverk gjord av J.W

Tänd en till cigarett

På alla stadens bänkar har jag suttit, på alla gator har jag gått. Vi sitter, vi röker vi pratar om världen. De stelfrusna fingrarna runt redbull burken. Snabb energi, skratt och gråt attacker. Oro över morgon dagen och tankar på om någon visste vad vi håller på med.

Långt hår, röda läppar och kalla näsor. Cigarettrök och ett evigt drömmande.

Tanter i pälsor och knäppa mössor, de fnyser åt ungdomen. En fråga vi ställer oss - Är det här ungdomens glada dagar?
Inte i mitt huvud, ungdomen befinner sig i morgondagen och vi väntar och väntar. Vi väntar på nästa rus, nästa fylla, nästa kärlek. Ett långt obefinnande i tillvaron. Det vi vägrar acceptera. Ungdomen sitter i öronen, likaså livet och dess fartfyllda äventyr. Fantasin flyger bort från kölden, bort från staden, bort från människorna. Den flyger bort med den evigt spelande musiken.

Fuck death away

Ibland undrar jag om mina dockor kommer bli mycket värda en dag, jag kan inte riktigt släppa taget om dem. Jag har en gång älskat dem.

Jag hade olika stationer i hela lägenheten. I mitt rum bodde dem. Jag lekte ofast med två åt gången och delade min säng med ett sidenband som symboliserade deras hem.Jag fick inget dockhus som barn, men vad gjorde det med min fantasi?
Det var en huvuddocka jag favoriserade, hon hette oftast Jane, Blomma eller Rose. Det var de vackraste namnen jag visste.

I vardagsrummet var det diskotek där Jane/Barbie dansade och kysste Ken på fredagarna. Vardagsrummet var också stora vägen till Hawaii som låg i badrummet. Badkaret var havet och handfatet var poolen, dit åkte Barbie för att chilla med sina väninnor.
På sommaren lekte jag tivoli på gräsmattan och slängde runt Barbie och hennes crew i sjalar jag knöt fast runt deras kroppar. De var med om världens läskigaste åk-attraktioner på mitt tivoli och de spydde oftast efteråt, eller så gick karusellerna sönder och några dog ibland.

Jag hade tre olika Shelly dockor, det var Barbies lillasyster. Jag älskade lukten av plast som barn och det bästa jag visste var paket formade som barbie förpackningar, då visste jag att jag skulle bli lycklig. Jag lekte i flera timmar och mina vänner fick aldrig röra mina finaste barbiedockor. Jag älskade hur deras hår luktade.

Barbie styrde mitt liv, det var min gudinna.

Världen jag befann mig i inatt, i nattens småtimmar, timmarna i början av morgonen var helt fantastiska. Jag är min egen gudinna.

Klarvaken som jag var, var jag helt säker på att jag var en pirat.
Jag hade rest över världens alla hav, men hamnat i bråk med mitt skepps besättning. De hade låtit mig gå på plankan och ur havets vågor pånyttföddes jag och slungades upp på världens vackraste ö. Jag var en aning förvirrad och mina sönderslitna kläder skavde mot kroppen av all sand de samlat på sig i min tid i havet. Solen sken och jag travade omkring på en aning ostadiga ben. Några minuter föreföll och jag hade tankar kring svält och död, plötsligt i min hand upptäckte jag en skattkarta. Ljuset gick upp för mig och jag visste att jag snart skulle vara världens rikaste pirat.