Happy New Year!

På bussen från helvetet, med fickpluntan i beredskap. Spritkassen i den andra handen och tillfredställelsen kommer smygande som en smekning, klunk efter klunk. Förhoppningar om denna tillfälliga natt dansar runt dimmig i tanken. En känslovåg och längtan efter förståelse och kärlek från ödesdigra hjältar och prinsar sveper förbi, precis som det skiftande mörkret utanför bussfönstret, av den tillfälliga vägens gatulyktor.
Halvt ranglig på benen och på partyhumör igen, omkring ranglandes på den hala isen som täcker den egentliga vägen. Vägen som leder till möjligheternas palats där osanning och alkohol råder. Utifrån hörs skrik, skratt och musik. Det är ledstjärnan. Klackarna klackar i klingande otakt i trappen till dörren, och dörren öppnas ännu en gång, med ännu mer glada skratt och välkomnande leenden än förra gången. Folk samlas i allrummet och det är dags för första spelet. Klunkar delas vänligt ut, ingen är utanför ikväll. Rökpauser och fler klunkar, påfyllning, toalettbesök och sludder. Någon brister ut - "Det ser ut att bli en strålande kväll mina vänner! Alla damer, två klunkar var!" Damerna dricker lydigt upp och någonstans i allt småprat, toabesök, cigarettpauser, telefonsamtal och sludder, tynar leken bort och glöms bort. Det är nu fritt fram att dricka mängder, helt utan regler och måsten. En falsk frihet, den fina friheten ikväll. Att glömma bort sig själv och brista ut i dans verkar vara kvaliteten alla har ikväll. Uppbjuden till dans. Ja, Låt oss dansa bort oss i natten! För mig som du gör, snurra mig fler varv, dra upp mig igen(då balansen sviker och golvet tar emot). "Det är bara morgondagens huvudvärk som skulle kunna träda fram i förskott!" - "Mer dricka!" - "Låt oss valsa bort i ljudet av stråkar" - "Låt oss valsa till Tchaikovsky! Jag är Törnrosa". Partyhattar, kyssar och kort. Korten som framkallar ånger imorgon, finns inte idag. Idag älskar alla och fler kort knäpps på avgörande, väsentliga och oväsentliga saker. Avgörande bevis för falsk kärlek, falsk vänskap, vänskap och kärlek, men inget som läggs till märke idag, inte i dimman. Imorgon bortförklaras det avgörande i form av beskyllningar på alkohol och brist på kunskap om de kommande konsekvenserna av ikväll.

Happy New Year med ABBA
spelas någonstans långt bort.
Och tårar faller för olycklig kärlek.

Klockan 23.28. alkoholen har förlängesedan tagit över och att kollapsa nu verkar vara det enda realistiska att göra. Men det händer ju inte, spärren jag försökt rasera finns kvar och jag har inte förmågan att dricka mig medvetslös. Besvikelsen smyger på mig bakifrån, likaså tolvslaget, och det nya året kommer ovälkomnat in. Jag upptäcker mig själv ståendes med tre andra. Champagnen flödar och tolvslaget bevittnas till en stor eldsvåda. Det är en barnskola som lyser upp himlen i midnatt. Det är ett årsskifte utan fyrverkerier. Våra blickar blickar inte ut mot sjön och alla dess fyrverkerier och färger utan elden välkomnar det nya året. Det är vackert i mina ögon. "The sky is burning. Red and gold, the clouds are sweeping clean... Yeah!" Kommer jag på mig själv sjungandes högljutt. Jag dricker mer champagne och cigarettglöden matchar den glödande himlen. Jag förklarar för personen bredvid mig att de giftiga rökmolnen bildar ett slott med glöd virvlandes omkring som dekoration. Jag sa också att det är där jag vill bo, det är där jag borde vara drottning. Han iakttog mina sluddrande ord och fällde en kommentar eller två. Jag fortsatte iaktta den glödande himlen. Människorna var borta, det var kallt och inne fanns bara kvarglömda cigaretter, spritflaskor, handväskor och en alltför berusad flicka, sovandes med krokiga lösögonfransar, utkletat smink och med flätor i håret. Hon dansade bort sig inatt också.