måndag 18 maj 2009

Aldrig trodde jag mig klara vintern. Kanske var jag en levande död i dvala, i väntan. Aldrig har jag kommit i underfund med varför dessa känslor har vanartat mig i min ynkliga position här i världen. Det är Maj nu. Jag trodde tiden stod stilla, men gräset är grönt och träden blommar, som om det aldrig varit vinter i en evighet som om snön aldrig begravde mina sinnen. Men hur som helst..

Inga kommentarer: