Klockan börjar bli för mycket. Jag ska snart bege mig till drömmarnas land och resa genom rymden, ensam. För mycket att göra, för lite tid och apati.Portishead får mina trumhinnor att vibrera och underjordens ljud knullar min hjärna. Jag ska resa fyrtio mil härifrån och tanken på att skiten står orörd när resan är slut, skrämmer mig från vettet.
Jag hade velat fylla mitt rum och mitt hår med blommor. Men dom sover nu, precis som min lilla katt. Hennes ögon är det renaste och vackraste som finns, i dem speglas kärlek. Vi är ett, jag och hon.
.JPG)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar