Min morgon har hittils fyllts av Velvet Underground. Jag får kväljningar av att titta ut genom fönstret. Men Velvet gör himlen lite färggladare & lite ljusare. Jag tror mig faktiskt skymta solen bakom alla moln också, nu när jag tänker efter. Japp, det är faktiskt så att nu har solen kommit fram och den gör den regniga asfalten skinande och guldig. Ah, jag får ljudorgasm av John Cales fiolspel."The Black Angel's Death Song"
En man jag en gång kände gillade att cykla genom årstiderna. Han älskade att känna vinden när det växlade väder, så som regnigt till sol, blåsigt till vindstilla, mulet till klar himmel och tvärtom. Han sa sig cyklat genom regnbågar av olika slag också, men det vet jag ju inte om jag tror på. Han hade tydligen sett skatten vid regnbågens ena ände, men vägrade berätta för mig vad det var för skatt. Jag skulle hemskt gärna vilja veta. Han cyklar så snabbt att ingen någonsin sett honom förutom jag, vi krockade en gång. Han ville ta med mig till regnbågens ände, men jag vågade inte tacka ja. Man får inte följa med främlingar, vart som helst. Det har min mamma lärt mig.
.JPG)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar