Vem vet vad jag gör ute, vet jag ens själv. Full igen.. kul. Så mycket tankar så mycket bortglömt. Det är väl nu kreativiteten flödar, den här sena timmen. Jag är trött som en anaconda. Bussresorna är något speciellt, varje gång jag tittar ut genom dom livlösa fönstren, tycks dom andas bajs. Jag vet inte vart jag ska göra av mig själv heller. BLÄ!
jag andas sprit, sprit, sprit.
sprit-ångor
jag andas sprit, sprit, sprit.
sprit-ångor
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar